Känner mig bakfull idag.
Lite tom i huvudet. Var VÄLDIGT trött i morse och låg faktiskt kvar och drönade medan Dan flydde fältet med bebis i famnen. Träffade arbetskompisarna hemma hos Gosia i går kväll. Mycket trevligt att se dessa väl valda delar från kontoret i Gräsdalen. Det var en intensiv stund ochså, vill jag lova! Vad hinner man då på 1,5 timma innan mannen ringer och är desperat efter en napp p.g.a hysterisk bebis?
F.Y.I:
1. snacka skit om jobbet
2. skratta gott åt att man snackar skit om jobbet. För det skulle vi ju inte göra
3. suga i sig 2/3 glas gott mustigt rött vin
4. röka 2/3 cigarett
5. skratta åt att man får skuldkänslor för att man druckit vin & smokat. För det hade jag lovat mig själv att inte få
Med tanke på den dieseldoftande lastbilen med pajjat avgassystem som körde förbi mig och bebbe i 140 knyck, i morse, känns ovanstående synder, inte alltför tunga att leva med.
Sist men inte minst hann jag med att längta efter bebis, mer än att längta efter att hänga på dem andra ut.
Det var ett litet "aha" moment! som kändes gött i kropp & själ!
Ps. underförstått är såklart att det inte är fysiskt möjligt att bli bakis på ett glas vin. Fast jag blev det ju? Kônstigt.
Avslutar med en bild på mig och mitt fantastiska lilla mirakel (pinfärskt kort för en gångs skull).
Vi ska nämligen ut på söndagspromenad. Ner till köpcentret och köpa stövlar. Till mig.
En fin och modern söndagspromenad tycker jag. Det är viktigt att ha ett mål med det man gör.
Kom ihåg det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar